Helvete
Hej alla!
Denna dag är liksom förlorad. Allt gick åt helvetet. Det började med att jag vaknade varje timme inatt, för att inse att det inte var dags att kliva upp och försöka sova vidare igen. Morgonpasset gick åt skogen, allt gjorde ont - så jag missade övningarna på brösten - vilket var piss. Efter träningen blev det lunch på Märtas och efter det cyklade jag till skolan. Vilade lite, några + jag tittade på Friends på min lilla dator. När det blev dags att åka till träningen tänkte jag att jag skulle komma lite senare eftersom att jag ändå inte skulle simma hela passet och det skulle vara skönt med lite lugnt och ro. När jag senare skulle åka tog jag mina saker och la nyckeln till cykeln ovanpå väskan i hallen medan jag gick på toa. När jag kom ut var nyckeln helt borta. När jag hade sökt igenom hallen och inte hittat den ännu började tankarna komma: "Tog jag verkligen med den?" & "Hundra på att den inte ligger där inne?"
Tills lut vann tankarna och jag gick tillbaka in i salen där jag började leta efter nyckeln. Efter ha pratat med K och letat i två timmar gav jag upp och ringde en taxi som hämtade mig. Sedan åkte jag till cykeluthyrningen där jag fick svaret:"Jag vet inget, du får prata med min chef". Då pratade jag med chefen,s krek åt honom några gånger i mobilen och drog historien om att min mamma är professor i konsumentekonomi osv. Till slut gav han med sig och sa att jag kunde få köpa en reservnyckel. 5 min senare var jag 150 kr fattigare, men med en nyckel i handen(jag får tillbaka 100 om jag hittar nycklen).
Till middag fick vi korvstroganoff med ris. Sedan skjusade Emelie mig hem på hennes cykel. Det var läskigt men sen gick det bra.
Nu, några rundor teken senare och en massa trötta simmare ligger jag i min säng och mejlar lite med folk. Dessutom berättade de andra att den engelska tjejen hade kommit, att hon också hette Emma, men var 97 och sjuukt snabbt. Hon var snabbare än Emelie, Freja och Sussie. Bra jobbat tjejen! trots att hon är engelsk pratar hon flytande svenska, så det ska bli kul att träffa henne imorn!
Tröttheten börjar ta över, så jag ska kolla lite på facebook innan det är dags för mig att göra mig sovklar.
Puss & kram,
Emmalex
Denna dag är liksom förlorad. Allt gick åt helvetet. Det började med att jag vaknade varje timme inatt, för att inse att det inte var dags att kliva upp och försöka sova vidare igen. Morgonpasset gick åt skogen, allt gjorde ont - så jag missade övningarna på brösten - vilket var piss. Efter träningen blev det lunch på Märtas och efter det cyklade jag till skolan. Vilade lite, några + jag tittade på Friends på min lilla dator. När det blev dags att åka till träningen tänkte jag att jag skulle komma lite senare eftersom att jag ändå inte skulle simma hela passet och det skulle vara skönt med lite lugnt och ro. När jag senare skulle åka tog jag mina saker och la nyckeln till cykeln ovanpå väskan i hallen medan jag gick på toa. När jag kom ut var nyckeln helt borta. När jag hade sökt igenom hallen och inte hittat den ännu började tankarna komma: "Tog jag verkligen med den?" & "Hundra på att den inte ligger där inne?"
Tills lut vann tankarna och jag gick tillbaka in i salen där jag började leta efter nyckeln. Efter ha pratat med K och letat i två timmar gav jag upp och ringde en taxi som hämtade mig. Sedan åkte jag till cykeluthyrningen där jag fick svaret:"Jag vet inget, du får prata med min chef". Då pratade jag med chefen,s krek åt honom några gånger i mobilen och drog historien om att min mamma är professor i konsumentekonomi osv. Till slut gav han med sig och sa att jag kunde få köpa en reservnyckel. 5 min senare var jag 150 kr fattigare, men med en nyckel i handen(jag får tillbaka 100 om jag hittar nycklen).
Till middag fick vi korvstroganoff med ris. Sedan skjusade Emelie mig hem på hennes cykel. Det var läskigt men sen gick det bra.
Nu, några rundor teken senare och en massa trötta simmare ligger jag i min säng och mejlar lite med folk. Dessutom berättade de andra att den engelska tjejen hade kommit, att hon också hette Emma, men var 97 och sjuukt snabbt. Hon var snabbare än Emelie, Freja och Sussie. Bra jobbat tjejen! trots att hon är engelsk pratar hon flytande svenska, så det ska bli kul att träffa henne imorn!
Tröttheten börjar ta över, så jag ska kolla lite på facebook innan det är dags för mig att göra mig sovklar.
Puss & kram,
Emmalex
Kommentarer
Trackback
